Vad ärIndustrial ochComärligEnergiSTorage ochCondBinvändighetMugn

I. Industriell och kommersiell energilagring

"Industriell och kommersiell energilagring" avser energilagringssystem som används i industriella eller kommersiella anläggningar.

Från slutanvändarnas perspektiv kan energilagring kategoriseras till energisidan, nätsidan och användarsidan energilagring. Strömningssidan och nätsidan energilagring är också kända som förlagring eller bulklagring före meter, medan energilagring av användarsidan kallas efter meter energilagring. Energilagring av användarsidan kan ytterligare delas in i industriell och kommersiell energilagring och hushållens energilagring. I huvudsak faller industriell och kommersiell energilagring under energilagring på användarsidan, catering till industriella eller kommersiella anläggningar. Industriell och kommersiell energilagring hittar applikationer i olika miljöer, inklusive industriparker, kommersiella centra, datacenter, kommunikationsbasstationer, administrativa byggnader, sjukhus, skolor och bostadsbyggnader.

Ur ett tekniskt perspektiv kan arkitekturen för industriella och kommersiella energilagringssystem klassificeras i två typer: DC-kopplade system och AC-kopplade system. DC-coupling systems typically utilize integrated photovoltaic storage systems, consisting of various components such as photovoltaic power generation systems (mainly comprising photovoltaic modules and controllers), energy storage power generation systems (mainly including battery packs, bidirectional converters (“PCS”), battery management systems (“BMS”), achieving the integration of photovoltaic power generation and storage), energy management systems (“EMS system ”), etc.

Den grundläggande operativa principen involverar direkt laddning av batteripaket med DC -kraft genererad av fotovoltaiska moduler genom fotovoltaiska styrenheter. Dessutom kan växelström från nätet omvandlas till DC -effekt genom datorer för att ladda batteripaketet. När det finns en efterfrågan på el från lasten frigör batteriet strömmen, med energiuppsamlingspunkten vid batteriets ände. Å andra sidan innefattar AC-kopplingssystem flera komponenter, inklusive fotovoltaiska kraftproduktionssystem (främst innefattar fotovoltaiska moduler och nätanslutna inverterare), energilagringsproduktionssystem (främst inklusive batteripaket, datorer, BMS, etc.), EMS-system, etc.

Den grundläggande operativa principen innebär att konvertera DC-effekt som genereras av fotovoltaiska moduler till växelström genom nätanslutna inverterare, som direkt kan levereras till nätet eller elektriska belastningar. Alternativt kan det omvandlas till DC -ström genom datorer och laddas till batteripaketet. I detta skede är energiinsamlingspunkten i AC -slutet. DC-kopplingssystem är kända för sin kostnadseffektivitet och flexibilitet, lämpliga för scenarier där användare konsumerar mindre el under dagen och mer på natten. Å andra sidan kännetecknas AC -kopplingssystem av högre kostnader och flexibilitet, idealiska för applikationer där fotovoltaiska kraftproduktionssystem redan finns eller där användare konsumerar mer el under dagen och mindre på natten.

I allmänhet kan arkitekturen för industriella och kommersiella energilagringssystem fungera oberoende av huvudkraftnätet och bilda en mikrogrid för fotovoltaisk kraftproduktion och batterilagring.

Ii. Toppdalen arbitrage

Peak Valley Arbitrage är en vanligt använt intäktsmodell för industriell och kommersiell energilagring, som involverar laddning från nätet till låga elpriser och släpper ut till höga elpriser.

Med Kina som ett exempel implementerar dess industriella och kommersiella sektorer vanligtvis en prissättningspolicy för elpriser för användning av elektricitet. I Shanghai-regionen utfärdade till exempel Shanghai Development and Reform Commission ett meddelande om att ytterligare förbättra mekanismen för prissättning i staden i staden (Shanghai Development and Reform Commission [2022] nr 50). Enligt meddelandet:

För allmänna industriella och kommersiella ändamål, såväl som andra tvådelade och stora industriella tvådelade elförbrukning, är toppperioden från 19:00 till 21:00 på vintern (januari och december) och från 12:00 till 14:00 på sommaren (juli och augusti).

Under toppperioder på sommaren (juli, augusti, september) och vintern (januari, december) kommer elpriserna att stiga med 80% baserat på det platta priset. Omvänt, under låga perioder kommer elpriserna att sänka med 60% baserat på det platta priset. Under högsta perioder kommer elpriserna dessutom att öka med 25% baserat på topppriset.

Under andra månader under toppperioder kommer elpriserna att öka med 60% baserat på det platta priset, medan priserna under låga perioder kommer att sänka med 50% baserat på det platta priset.

För allmänna industriella, kommersiella och andra elkonsumtion med en enda system kännetecknas endast topp- och daltimmar utan ytterligare uppdelning av topptimmar. Under toppperioder på sommaren (juli, augusti, september) och vintern (januari, december) kommer elpriserna att stiga med 20% baserat på det platta priset, medan priserna under låga perioder kommer att sänka med 45% baserat på det platta priset. Under andra månader under högtiderna kommer elpriserna att öka med 17% baserat på det platta priset, medan priserna under låga perioder kommer att sänka med 45% baserat på det platta priset.

Industriella och kommersiella energilagringssystem utnyttjar denna prissättningsstruktur genom att köpa billig el under topptimmar och leverera den till lasten under högsta eller högprissatta elperioder. Denna praxis hjälper till att minska företagets elutgifter.

Iii. Energitidsskift

"Energitidsskift" innebär att du justerar tidpunkten för elförbrukning genom energilagring för att jämna ut toppkraven och fylla i låg efterfrågade perioder. Vid användning av kraftproduktionsutrustning som fotovoltaiska celler kan missanpassningen mellan genereringskurvan och lastkonsumtionskurvan leda till situationer där användare antingen säljer överskott av el till nätet till lägre priser eller köper el från nätet till högre priser.

För att ta itu med detta kan användare ladda batteriet under tider med låg elförbrukning och utlopp lagrad el under högkonsumtionsperioder. Denna strategi syftar till att maximera ekonomiska fördelar och minska företagens koldioxidutsläpp. Dessutom betraktas också att spara överskottsvind och solenergi från förnybara källor för senare användning under toppbehovsperioder som en energitidsskiftpraxis.

Energididsskiftet har inte strikta krav på laddning och urladdningsscheman, och kraftparametrarna för dessa processer är relativt flexibla, vilket gör det till en mångsidig lösning med en hög frekvens av tillämpning.

Iv.Vanliga affärsmodeller för industriell och kommersiell energilagring

1.ÄmneInulvig

Som nämnts tidigare ligger kärnan i industriell och kommersiell energilagring i att använda energilagringsanläggningar och tjänster och erhålla energilagringsfördelar genom Peak Valley Arbitrage och andra metoder. Och runt denna kedja inkluderar de viktigaste deltagarna utrustningsleverantör, energitjänstleverantör, finansiering av leasingparti och användare:

2.GemensamBinvändighetMugn

För närvarande finns det fyra vanliga affärsmodeller för industriell och kommersiell energilagring, nämligen "användarnas självinvestering" -modell, modellen "ren leasing", "Contract Energy Management" -modellen och "Contract Energy Management+finansiering av leasing" -modell. Vi har sammanfattat detta enligt följande:

(1)Use Iskadestånd

Enligt användarens självinvesteringsmodell köper och installerar användaren energilagringssystem på egen hand för att njuta av energilagringsfördelar, främst genom Peak Valley Arbitrage. I detta läge, även om användaren direkt kan minska topprakning och dalfyllning och minska elkostnaderna, måste de fortfarande bära de initiala investeringskostnaderna och dagliga drifts- och underhållskostnaderna. Affärsmodelldiagrammet är som följer:

(2) renLlättnad

I det rena leasingläget behöver användaren inte köpa energilagringsanläggningar på egen hand. De behöver bara hyra energilagringsanläggningar från utrustningsleverantören och betala motsvarande avgifter. Utrustningsleverantören tillhandahåller konstruktions-, drifts- och underhållstjänster till användaren, och energilagringsintäkterna från detta åtnjuts av användaren. Affärsmodelldiagrammet är som följer:

(3) Kontraktsenergihantering

Enligt Energy Management -modellen för kontrakt investerar energitjänstleverantören i att köpa energilagringsanläggningar och tillhandahåller dem till användare i form av energitjänster. Energitjänstleverantören och användaren delar fördelarna med energilagring på ett överenskomna sätt (inklusive vinstdelning, elprisrabatter etc.), det vill säga med energilagringssystemet för att lagra elektrisk energi under dalen eller normala elprisperioder och sedan leverera kraft till användarens belastning under högsta elprisperioder. Användaren och energitjänstleverantören delar sedan energilagringsförmånerna i den överenskomna andelen. Jämfört med användarens självinvesteringsmodell introducerar denna modell energitjänstleverantörer som tillhandahåller motsvarande energilagringstjänster. Energitjänstleverantörer spelar rollen som investerare i kontraktets energihanteringsmodell, vilket till viss del minskar investeringstrycket på användare. Affärsmodelldiagrammet är som följer:

(4) Kontraktsenergihantering+finansiering av leasing

Modellen "Contract Energy Management+Financial Leasing" hänvisar till införandet av ett finansiellt leasingparti som hyresgästen för energilagringsanläggningar och/eller energitjänster enligt kontraktets energihanteringsmodell. Jämfört med avtalsenergihanteringsmodellen minskar införandet av finansiering av leasingpartier för att köpa energilagringsanläggningar kraftigt det ekonomiska trycket på energitjänstleverantörer, vilket gör det möjligt för dem att bättre fokusera på kontraktsenergihanteringstjänster.

Modellen "Contract Energy Management+Financial Leasing" är relativt komplex och har flera undermodeller. Till exempel är en vanlig undermodell att energitjänstleverantören får energilagringsanläggningar från utrustningsleverantören först, och sedan väljer och köper Financial Leasing -partiet energilagringsanläggningar enligt deras avtal med användaren och hyr energilagringsanläggningarna till användaren.

Under hyresperioden tillhör ägandet av energilagringsanläggningarna finansieringspartiet, och användaren har rätt att använda dem. Efter utgången av hyresperioden kan användaren få ägande av energilagringsanläggningarna. Energitjänstleverantören tillhandahåller huvudsakligen energilagringsanläggning, drift och underhållstjänster till användarna och kan få motsvarande hänsyn från finansieringspartiet för utrustningsförsäljning och drift. Affärsmodelldiagrammet är som följer:

Till skillnad från den tidigare frömodellen, i den andra frömodellen, investerar Financial Leasing Part direkt i energitjänstleverantören snarare än användaren. Specifikt väljer och köper finansieringspartiet energilagringsanläggningar från utrustningsleverantören enligt dess avtal med energitjänstleverantören och hyr ut energilagringsanläggningarna till energitjänstleverantören.

Energitjänstleverantören kan använda sådana energilagringsanläggningar för att tillhandahålla energitjänster till användarna, dela energilagringsfördelarna med användarna i den överenskomna proportionen och sedan återbetala finansieringspartiet med en del av fördelarna. Efter att hyresperioden löper ut erhåller energitjänstleverantören ägandet av energilagringsanläggningen. Affärsmodelldiagrammet är som följer:

V. Vanliga affärsavtal

I den diskuterade modellen beskrivs de primära affärsprotokollen och relaterade aspekter på följande sätt:

1.Samarbetsramavtal:

Enheter kan ingå ett samarbetsramavtal för att upprätta en ram för samarbete. Till exempel i Energy Management -modellen i kontraktet kan energitjänstleverantören underteckna ett sådant avtal med utrustningsleverantören och beskriva ansvar som byggande och drift av energilagringssystemet.

2.Energihanteringsavtal för energilagringssystem:

Detta avtal gäller vanligtvis för avtalsenergihanteringsmodellen och modellen "Contract Energy Management + Financing Leasing". Det innebär tillhandahållande av energihanteringstjänster av energitjänstleverantören till användaren, med motsvarande fördelar som tillkommer användaren. Ansvaret inkluderar betalningar från användar- och projektutvecklingssamarbetet, medan energitjänstleverantören hanterar design, konstruktion och drift.

3.Utrustningens försäljningsavtal:

Förutom den rena leasingmodellen är försäljningsavtalen för utrustning relevanta i alla kommersiella energilagringsmodeller. Till exempel, i användarens självinvesteringsmodell, görs avtal med utrustningsleverantörer för köp och installation av energilagringsanläggningar. Kvalitetssäkring, efterlevnad av standarder och service efter försäljning är avgörande överväganden.

4.Tekniskt serviceavtal:

Detta avtal är vanligtvis undertecknat med utrustningsleverantören för att leverera tekniska tjänster som systemdesign, installation, drift och underhåll. Tydliga servicekrav och överensstämmelse med standarder är viktiga aspekter som ska hanteras i tekniska serviceavtal.

5.Utrustningsavtal:

I scenarier där utrustningsleverantörer behåller ägande av energilagringsanläggningar, undertecknas utrustningens leasingavtal mellan användare och leverantörer. Dessa avtal beskriver användaransvaret för att upprätthålla och säkerställa den normala driften av anläggningarna.

6.Finansieringsavtal:

I modellen "Contract Energy Management + Financial Leasing" är ett finansiellt leasingavtal ofta fastställt mellan användare eller energitjänstleverantörer och finansiella leasingpartier. Detta avtal reglerar köp och tillhandahållande av energilagringsanläggningar, äganderätt under och efter hyresperioden och överväganden för att välja lämpliga energilagringsanläggningar för hemanvändare eller energitjänstleverantörer.

VI. Särskilda försiktighetsåtgärder för energitjänstleverantörer

Energitjänstleverantörer spelar en viktig roll i kedjan för att uppnå industriell och kommersiell energilagring och få energilagringsfördelar. För energitjänstleverantörer finns det en serie frågor som behöver särskild uppmärksamhet under industriell och kommersiell energilagring, såsom projektberedning, projektfinansiering, anläggningsupphandling och installation. Vi listar kort dessa frågor på följande sätt: